Föräldrarna och den omskrivna eleven anmälde artikeln till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Anmälarna ansåg att Borås Tidning lämnat ut så mycket uppgifter att det gick att känna igen dem, vilket bekräftades av telefonsamtal som de fått. Det är fråga om en liten kommun.

Borås Tidning skrev i sitt yttrande till PO att sociala aspekter på skolans verksamhet har allmänt intresse och att detta blev extra starkt när Skolverket blev involverat i ett enskilt fall. Tidningen ansåg att de inte hade lämnat några uppgifter som kunde leda till identifiering annat än om man redan ingående kände till ärendet.

Anmälarna svarade att de hade en känsla av att tidningen i såväl artikeln som i svaret till PO tog skolans parti och att den tyckte att det ställdes för höga krav på skolan. Familjen ansåg inte att det fanns något allmänintresse att publicera detaljer om familjen och om barnets personliga problem. De ansåg att det var rimligt att ställa högre krav på en tidnings respekt för den personliga integriteten. Vad som hade publicerats var utpekande och kränkande för såväl barnet som för föräldrarna.

Allmänhetens Pressombudsman (PO) hänsköt ärendet till Pressens Opinionsnämnd (PON). PO anförde att Borås Tidning ingående har beskrivit familjens problem och publicerat en rad integritetskränkande detaljer. Denna beskrivning i kombination med uppgifterna utpekar familjen inför personer som redan fått viss kännedom om förhållandena, vilka tidigare dock inte har getts sådan inblick i frågor om ohälsa och familjerelationer som den anmälda artikeln erbjuder.

PO delar tidningens uppfattning att det har ett allmänintresse att journalistiskt bevaka hur skolväsendet hanterar elever med stort behov av stöd, men att det måste ske på ett sådant sätt att enskildas integritet inte skadas. PO anser att den anmälda artikeln har utsatt familjen för en publicitetsskada som inte kan ursäktas av allmänintresset. Borås Tidning bör enligt PO därför kritiseras för brott mot god publicistisk sed.