Våra gemensamma tillgångar används som säkerhet i ett geopolitiskt hasardspel.
När Ursula von der Leyen säger att Europa ska stå för garantierna för de ryska frysta pengarna, menar hon i praktiken något helt annat:
Det är medborgarna som ska stå risken.
Inte Bryssel. Inte kommissionen. Utan våra pensioner, våra elräkningar, våra tandläkarbesök och våra barns framtid.
Detta sägs dock aldrig högt. För då skulle det bli tydligt att konfiskation presenteras som moral, medan notan skickas vidare till folket. Ett politiskt trolleritrick där ansvar försvinner uppåt och skuld faller nedåt.
Ingen folkomröstning. Inget mandat. Ingen fråga.
Ändå förväntas vi applådera när våra gemensamma tillgångar används som säkerhet i ett geopolitiskt hasardspel vi aldrig bett om att delta i.
EU:s ledarskap kallar detta ansvarstagande. Historien kommer sannolikt kalla det något annat.
Av:
Luis Abascal 18 december -25
De åskådningar och åsikter som uttrycks är Luis Abascals och återspeglar inte nödvändigtvis vad 7‑harad.nu representerar.
90 miljarder euros i "lån" till Ukraina
Varifrån kommer pengarna?
Inte från Ryssland. Inte från de frysta tillgångarna. De låg där som en symbolisk skattkista, men nyckeln vågade ingen vrida om. I stället gör EU det enda det alltid gör när mod saknas: Lånar.
Man går till marknaden, till banker och fonder, och säljer obligationer som om framtiden vore en slit-och-släng-vara. Säkerheten? EU-budgeten. Och vad är EU-budgeten om inte du – skattebetalaren,löntagaren,pensionären, den som redan betalat elräkningen med ångest?
Ukraina får lånet och återbetalning sker “när och om” Ryssland en dag betalar skadestånd. Ett ekonomiskt upplägg byggt på hopp, inte balansräkning. Metafysik förklädd till finanspolitik.
I praktiken betyder det att garantin inte är ryska pengar, utan dina.
Din framtida skatt. Din offentliga service. Din industri som redan monteras ned bit för bit.
Detta är inget statsmannaskap. Det är kasinoekonomi – där politikerna spelar högt, förlorar lugnt och lämnar notan på bordet innan ljuset tänds.
Europa skuldsätter sig för att dölja sin egen oförmåga:
- Att skydda industrin,
- Att tala sanning,
- Att erkänna gränsen mellan solidaritet och självdestruktion.
Man kallar det ansvar. Men ansvar utan ansvarstagare är bara ett finare ord för flykt.
Och medan roulettehjulet snurrar i Bryssel, är det du som sitter fastspänd vid bordet.
Av:
Luis Abascal 19 december -25
De åskådningar och åsikter som uttrycks är Luis Abascals och återspeglar inte nödvändigtvis vad 7‑harad.nu representerar.
Europas ”Mirakelekonomi”
Ukraina ska betala tillbaka ”lånet” på 90 miljarder euro den dag Ryssland betalar krigsskadestånd.
Det vill säga: Aldrig, men det låter ansvarsfullt i ett pressmeddelande.
Europa har därmed uppfunnit en ny ekonomisk disciplin: Mirakelekonomi.
Säkerheten är hopp, kalkylen är moralisk indignation och risken bärs av framtida generationer som ännu inte fått rösta.
Skulle verkligheten ändå insistera på att infinna sig, finns trösten i att skulden kan förklaras som ”solidaritet”, räntan som ”värdegrund” och notan som ”oundviklig”.
I Bryssel kallas detta ansvarstagande.
I verkligheten är det ett dyrt sätt att slippa säga: Vi har ingen plan.
Av:
Luis Abascal 20 december -25
De åskådningar och åsikter som uttrycks är Luis Abascals och återspeglar inte nödvändigtvis vad 7‑harad.nu representerar.
Relaterat
- Facebook: Luis Abascal
