Kommer politiseringen av Eurovisionen att bli dess död?
I går kväll skulle Europeiska Radio- och TV-unionen (EBU) som anordnar Eurovision Song Contest fatta ett beslut om Israels medverkan 2026.
Man hade två alternativ:
- Man ändrar reglerna så att folk inte lika lätt kan rösta på ett särskilt land (Israel)
- Man röstar om Israel får delta eller inte.
Det blev alternativ 1, så man röstade inte om Israels medverkan.
Omedelbart meddelade Spanien, Irland, Nederländerna att de inte tänker delta så länge Israel får stå på scen och sjunga. Slovenien överväger. Om man i stället hade röstat bort Israel, enligt alternativ 2, så hade Tyskland och Österrike vägrat att delta. Kanske ännu fler länder. Man kan tycka att detta är en futtig fråga, men inte. Det kommer att ge efterdyningar.
2013 så var jag på ICA i Vimmerby inför julhandeln. Alla julsaker fanns i ett hörn i lokalen bakom ett antal pallar. I övrigt påminde ingenting om julen. På radion kallade man julen för vinterfesten och julbordet för vinterbuffén. Åhléns i Stockholm hade ingen julskyltning och på Luciamorgon i TV hade man en svart Lucia i kyrkan och en iransk rappare. Det var ett etablissemangsförsök att göra sig av med den svenska kulturen och i stället införa mångkultur. I stället för Lucia, jul, påsk och midsommar som svenska traditioner var det meningen att Stockholm Pride och Melodifestivalen (Mellon) skulle vara de gemensamma kulturella samlingsplatserna med skäggiga damen och glitterpaljett-pojkar med ögonskugga. Det blev inte så.
Julen är tillbaka som aldrig förr. Vi vann den kulturkampen och i dag sitter journalisterna i olika TV-studios och klipper julgranspynt och virkar och tänder ljus. Den svenska julen är tillbaka med rosiga kinder och frost i skägget.
Stora delar av etablissemangsvänstern i Europa vill ha bort det judiska folket från Israel och en del även från hela jorden. Och definitivt bör Israel inte få delta i Eurovisionen, anser de.
Jag kan delvis förstå deras frustration. Det finns en inbyggd motsättning i röstförfarandet. För varje röstande så tjänar Eurovisionen någon krona. Om en person ger 20 röster åt Israel så blir Eurovisionen rikare.
Ju mer etablissemangsvänstern i Europa hetsar mot Israel och det judiska folket, desto fler kommer att rösta på Israels sångbidrag. Man har nu minskat antalet röster till 10 per person.
I kombination att Spanien är en av de större finansiärerna med att antalet röster kan minska så kommer EBU:s finanser inte att förbättras.
Det troliga resultatet 2026 blir att Israel ändå kommer att få folkets röst, såvida det inte är ett uselt musikstycke.
Ja, man kan tycka att det gör att kanske den vackraste och skönaste melodin med en helt vanlig vacker näktergal framför mikrofonen inte får samma chans i denna splittringens tidevarv.
Men de har själva ställt till det för sig. Om de i stället för att försöka stöta bort Israel hade sagt att sångtävlingen är till för att förena människor, oavsett allt annat, så hade hela situationen avdramatiserats. Folk hade röstat för de gemensamma värdena.
Men så smarta kommer aldrig vänsteretablissemanget att bli. Det är därför de förlorar alla kulturkamper hur mycket de än hatar, splittrar och försöker utestänga.
Efter att 2026 års tävlan är avslutad så kommer fler att kräva uteslutning av Israel. Så har de antisemitiska tongångarna låtit i Europa i flera hundra år oavsett om det är Hitler eller en vänsterpartist som talar. Eurovision Song Contest riskerar att gå i graven. Eller kanske återuppstår i en miniupplaga.
Vad händer då med Mellon och glittret?
Men det finns ytterligare en dimension. År 2022 uteslöts Ryssland ur Eurovision. I Ryssland har man sedan länge velat närma sig väst i musikalisk stil och inledde 1977 något man kallade Intervision utanför Eurovision. Intervision hankade sig fram och lades ner periodvis. Ingen större succé. Men 2025 återupptog Moskva Intervision. Vietnam vann.
Nästa år ska Intervision hållas i Saudiarabien. Så just nu i stora delar av världen, utanför Eurovision, så sjunger olika talanger inför sina nationella juryer. Miljarder människor är publik.
Risken för Europa som vill utesluta är att den egna Eurovisionen stupar och i stället så tar Intervisionen över.
Allt Europa företar sig numera leder till nederlag.
Denna typ av långa resonemang som jag här har fört klarar inte journalister, eller så vill de inte problematisera. Därför förstår många människor inte vart Europa är på väg.
Låt mig påminna om att det är kulturen som förenar människor. Kulturens uppgift är att vrida perspektivet en smula, inte avbilda, utan vrida så att vi ser vår gemensamma verklighet på ett nytt sätt. Det är därför Picasso betraktas som mästaren.
Kulturen förhindrar därmed ett dogmatiskt makttänkande. Men när vänsteretablissemangets dumskallar får ta över så är det som att sätta en kniv i en dåres hand.
Road betraktar jag alla deras misslyckanden och ser fram emot alla deras kommande misslyckanden.
Av:
Stefan Torssell 5 december -25
Relaterat
- Facebook: Stefan Torssell
- Bok: M/S Estonia : svenska statens haveri
De åskådningar och åsikter som uttrycks är Stefan Torssells och återspeglar inte nödvändigtvis vad 7-harad.nu representerar.